Att bli tacksam över att bli kallad ett svin

Idag var jag i Vellinge. Det var även några Sverigedemokrater, en massa journalister, förvånade Vellingebor och hundratals människor som tycker att det är en självklarhet att alla är lika mycket värda.

Jag och Ronnie valde att tackla Sd på ett lite annorlunda sätt, nämligen genom att dela ut flyers som Ronnie hade gjort (baserade på Sd:s egna flyers som de klokt nog lagt upp på sin hemsida):

Aldrig har jag mått så illa av att folk hållt med mig. Ett leende och ett ”Vad bra att ni kom ändå, jag håller verkligen med er” betydde att de inte läst på lappen. Ett ”Fy fan, ditt jävla svin” och kastande av lappen i backen fick en att jubla inombords.

En konstig eftermiddag som visar att sverigedemokrater tyvärr till stor del är vanliga människor, missnöjda sådana, som vill ha enkla svar och någon att hata. Men även att teknisk utrustning inte kan överrösta mänskliga röster. Samtidigt som det är synd att det för Vellingebon lätt kan uppfattas som två ytterligheter som möts en sådan här dag; rasisten bakom mikrofonen och den svartklädde demonstranten som skriker ”Dö ditt jävla avskum”. Jag hoppas att folk såg oss mitt i detta; demonstranterna från Värnhem som helt enkelt tycker att alla barn är lika mycket värda.

I mediaflödet missade Sydnytt att Ronnie heter Ronnie, men tog med hans kloka ord. Sydsvenskan hade bra koll, och förhoppningsvis utmålas inte Ronnie som sd-anhängare i morgondagens tidning. 

Vellinge har i media målats ut som ondskas näste och dess invånare som rasister. Det är lätt att glömma att Vellinge långt ifrån är den enda kommunen som vägrar ta emot ensamkommande flyktingbarn. Och befolkningen i Vellinge består, precis som överallt annars, av individer och i andra delen av det här reportaget ser man en mer medmänsklig sida av Vellinge.

Finast idag: Ebba, 5 år, tar med sig en påse nybakade pepparkakor till demonstrationen för att bjuda de som är dumma på, så att de blir snälla.

Slutligen: Om någon hittat en cykelnyckel på torget i Vellinge så är den troligtvis min. Den något rostiga, men ack så livsnödvändiga lilla mojängen passade på att rymma under nyckelrasslandet. Om någon skulle hitta den och, mot all förmodan, skulle läsa detta så vill min cykel gärna ha den tillbaka.

Etiketter: , , ,

3 svar to “Att bli tacksam över att bli kallad ett svin”

  1. Lina Says:

    mojäng heter det väl? tjusigt utfört dagsverk. jag gillar flyersen! o ebbas tilltag.

  2. Kajsa Says:

    Huuu så bra flygblad!! Snacka om idérikedom!! KRAMAR

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: