Skapandeprocessen

 

En offentlig kalender gör man inte i en ”hannavänning”. Särskilt inte om man är funtad som mig och ser det som en sport att använda så mycket gammalt material som möjligt, och då helst sådant som andra skulle ha slängt i soptunnan. Ni kommer snart att förstå vad jag menar.

Men mitt arbete började på biblioteket, i en soffa tillsammans med en hög citatböcker.

Ja, den här högen vägde några kg så, nej jag lånade inte hem dem...

Ja, den här högen vägde några kg så, nej jag lånade inte hem dem...

...utan plockade istället fram kameran och slapp på så sätt både förlängda armar och kramp i anteckningshanden

...utan plockade istället fram kameran och slapp på så sätt både förlängda armar och kramp i anteckningshanden

När jag hade valt ut vilka citat jag ville ha, var det dags att göra luckorna. Enklast hade ju varit att gå och köpa färgat papper, men hur stor utmaning är det?! Nej, det är mycket mera sport att använda sig av lagret av färgade papper som består av allt från reklampapper som man räddat från återvinningshögen till de gamla blanketterna som rensades ut vid kompisens storstädning.

6feb-011

Skärmaskinen - en av mina käraste vänner
Skärmaskinen – en av mina käraste vänner
Nästa steg i skapandeprocessen var att hitta mönstrade papper att sätta i luckorna och skriva citaten på. Alla som känner mig, särskilt de som hjälpt mig flytta, vet att jag har ett lager av detta också. Så det var bara att plocka fram det och välja och vraka bland servetter, tidningsurklipp och presentpapper.
 
Golvet - en klart underskattad arbetsyta
Golvet – en klart underskattad arbetsyta

 Sedan började finliret. Det verkliga skapandet.

365tillverkning-034

365tillverkning-037

Pilligt...

Pilligt...

 365tillverkning-044

365tillverkning-066

365tillverkning-069

Sedan bar det iväg till en kopieringsmaskin. Allt x 10.

365-0161

 

Så var det lapparna som sitter på varje lucka och berättar att det är jag som gjort kalendern, att den är en del av 365 saker du kan göra och hur många dagar det är kvar av nedräkningen. Enklast hade ju varit att kopiera upp dessa och klistra på dem, men då slog det mig att jag hade en massa små blanka klistermärken liggande. Genom att använda dem slapp jag klistra (men fick istället skriva väldigt många lappar för hand…).

När jag i början av 90-talet hade dubbelt så många brevvänner som livsår bakom mig, beställde jag namnetiketter. Min adress har ändrats flera gånger sedan dess men namnet är detsamma.
När jag i början av 90-talet hade dubbelt så många brevvänner som livsår bakom mig, beställde jag namnetiketter. Min adress har ändrats flera gånger sedan dess men namnet är detsamma.
Det har sina fördelar att ha en moster som äger en livsmedelsaffär. En av dessa är att jag får etiketterna som blivit feltryckta.
Det har sina fördelar att ha en moster som äger en livsmedelsaffär. En av dessa är att jag får etiketterna som blivit feltryckta.
Till slut var det bara grovjobbet kvar – vika, klippa och klistra – och se berget med luckor växa.
 
365-042
 

2 svar to “Skapandeprocessen”

  1. Kajsa Says:

    Underbart!! Du är verekligen en inspiration!

    Den där mostern du har uppskattar jag med.🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: