Posts Tagged ‘Elisa’

Kreativitet på Djurgården

1 maj, 2009

Idag åkte vi till Djurgården och njöt av solen samtidigt som vi hittade på en massa roliga saker. Här kommer lite tips på vad man kan göra där:

...hittade nya hem till våra ormar

Pynta med ormar

...såg ett konstigt staket

Titta på konstiga staket

...matade änderna

Mata änderna

Plocka vackra stenar och glasbitar som blivit lena av sand och vatten

Plocka vackra stenar och glasbitar som blivit lena av sand och vatten

Befria strandremsan från vassa räliga glasbitar

Befria strandremsan från vassa räliga glasbitar

Rida på ett får

Rida på ett får

Sen åkte vi hem och gjorde fler ormar och lekte att Elisa var jultomten och jultomtens fru och jag var deras dotter

Sen åkte vi hem och gjorde fler ormar och lekte att Elisa var jultomten och jultomtens fru och jag var deras dotter

Annonser

Ormpynt och skumlek

1 maj, 2009

Idag har jag och Elisa gjort och satt upp ormar.

På väg till förskolan knöt vi fast en orm vid en bänk.

På väg till förskolan knöt vi fast en orm vid en bänk.

 

Elisa poserar bredvid en annan orm, med en påsklilja som vi hittat avknippsad på marken och en vitsippa.

Elisa poserar bredvid en annan orm, med en påsklilja som vi hittat avknippsad på marken och en vitsippa.

bild-020

Den Elisa-designade ormen: gul och blå som svenska flaggan

Den Elisa-designade ormen: gul och blå som svenska flaggan

Fontänen på det lilla torget såg inte riktigt ut som vanligt.

Undrar om det är diskmedel eller tvättmedel eller kanske balsam någon har hällt i...

Undrar om det är diskmedel eller tvättmedel eller kanske balsam någon har hällt i...

Ganska fort kom vi på en massa roliga saker man kan göra med skummet och parkerade sparkcykeln vid fontänen och började leka!

Man kan t.ex. försöka kasta skummet så långt som möjligt. Eller jaga skum som flyger iväg. Eller leka jag-pyntar-statylejonen-med-skum-och-du-låtsas-bli-arg-och-jag-säger-att-det-var-någon-annan...

Man kan t.ex. försöka kasta skummet så långt som möjligt. Eller jaga skum som flyger iväg. Eller leka jag-pyntar-statylejonen-med-skum-och-du-låtsas-bli-arg-och-jag-säger-att-det-var-någon-annan...

SJ – gårdagens kreatör

30 april, 2009
Igår åkte jag från Malmö till Stockholm. Det tog en timme längre tid än beräknat. Anledningen var branden mellan Lund och Eslöv som hade orsakat tågstopp på förmiddagen. När trafiken väl släpptes på igen var det smockfullt med tåg på rälsen. Det är intressant att se hur folk reagerar på en sådan här sak. SJ kan ju inte hjälpa att det brinner vid spåret. Det är ju väldigt tacksamt att kasta skit på SJ, och ibland förtjänar de det, men igår var inte en sådan dag. Jisses vad det pusslades för att fixa nya anslutningar till alla på tåget. Kreativitet på högsta nivå! Att jag är så nöjd med SJ:s hanterande kan ju delvis bero på att jag inte behövde oroa mig för anslutningar eftersom jag skulle till slutdestinationen. Situatuationen var något annorlunda för personen som skulle med ett flyg till Visby från Bromma, eller sällskapet med barn, som hade haft en mardrömsresa ner till Köpenhamn häromdagen och nu levde i ovisshet huruvida de skulle hinna med sista tåget från Stockholm till var-det-nu-var-de-bodde.

bild-002

Jag gjorde ett tankeboksexperiment. Placerade helt enkelt ut en tankebok på en av toaletterna. Det gick sådär. Men tanken som skrevs ner kan nog sägad vara representativ för hela tåget.

Den översta är min tanke

Den översta är min tanke

Ett tag satt jag bredvid en trevlig dam från Ystad som skulle till Falun och trots den ovissa resvägen var vid gott mod. Hon var väldigt intresserad av mitt påtande och gillade verkligen 365-konceptet. Hon berättade att det för ett tag sedan hade pyntats med strumpor i centrala Ystad, något som uppskattats av alla. ”För det kan väl ändå ingen tycka illa om”. Nä, eller hur?!

När jag tillslut kom fram till Stockholm central så passade jag på att förgylla tunnelbanan.

bild-007

bild-008

Responsen var lam. En kille stod i en liten evighet och glodde på en av dem, utan att röra en min. Tjejen mittemot mig i tunnelbanevagnen tittade på mig som om jag vore en idiot. Men Elisa älskar dem i alla fall och tycker det är jättekul att hjälpa till att hänga upp dem. ”Det gör ju inget om någon tar hem dem, vi kan ju sätta upp nya.” Gullunge!