Alla förtjänar ett vackert kuvert!

Älskar, älskar inte

Cykel sökes

En fyraårings gatukonst

Idag har jag tillbringat dagen med min kufru (kusins fru) Kajsa och hennes underbara döttrar Mia, 4 år och Vicki 7 månader. En del av tiden ägnades åt gatukonst.

En ansiktsblomma

Mia tejpade glatt upp en maskros bredvid sin ansiktsblomma.

Inspirerad av Mias ansiktsblommor, gjorde jag den här.

Mias konstverk på asfalten

 Under pyntarpromenaden såg vi den här vägbommen. Jag läste för Mia vad det stod. Hennes kommentar:

”Det kanske är någons hund som har bajsat där

bakom och så har de skrivit så för att man inte ska trampa på det.”

 

Den tjejen har en förmåga att se något bra i allt, en förmåga som jag som vuxen ibland önskar att jag hade mer av…

Förutom all gatukonst gjorde hon denna dag även en fantastisk teckning föreställande sin lillasyster. Bilden visar lilla Vicki när hon fortfarande ligger i mammas mage, den dagen när de på ultraljudet såg att det var en flicka, alltså hennes snippa.

Ögon, näsa, mun och armar. Också snippan längst ner.

Pappas gamla lakan eller När Nigina lärde sig väva i stängsel

För ett par veckor sedan föreslog min kompis Nigina att vi skulle väva i ett stängsel som finns nedanför huset där jag bor. Vi bestämde oss för vad vi skulle skriva men sen blev jag sjuk, det blev kallt och vi har haft fullt upp med annat. Men idag bestämde vi oss för att ta oss an det där tråkiga stängslet. Utrustade med pappas sönderrivna gamla lakan gick vi ut i solens sken.

Vi började med ett hjärta och Nigina som ville skapa fritt började dra tygbanden hit och dit inuti hjärtat. Jag hakade på och efter en stund var hjärtat mer eller mindre fullt. Då hade ett gäng ungdomar hittat till andra sidan stängslet där de spelade fotboll (ja, det är alltså runt en liten fotbollsplan stängslet är). Det gällde att akta fingrarna när 2×80 kg fotbollsspelare dunsade in i stängslet…

En kille tyckte att vi skulle sätta eld på hjärtat när det blivit mörkt, så att det blev en brinnande kärlekshälsning. Jag medgav att det skulle vara vackert men samtidigt skulle det försvinna på några sekunder. Om vi lät bli så skulle det sprida kärlek längre.

För att texten skulle synas bättre så fortsatte vi med samma metod. Det tar längre tid än den metoden vi använt innan men blir väldigt fint.

Blandade tankar

Från Glassfabriken

Från Malmöfestivalen

Från Simrishamnsgatan

Från Simrishamnsgatan

Från Simrishamnsgatan

Pimpa ett gips – del 2

Efter tre veckor åkte det lila gipset av och ersattes av ett grönt. Hanna hade velat ha guldfärgat men det fanns inte. Självklart skulle det nya gipset utsmyckas och då hon nu kan ha vanliga byxor på sig och gipset inte syns så ofta så fick jag fria händer. 

Ni som känner min syster eller läst det här vet vem det är som skrivit på hennes gips.

Drömmen som gick i spillror

Ingen har väl kunnat undgå att höra om vulkanutbottet på Island. De senaste dagarna har vi överösts med exempel på hur detta påverkar människor runtom i världen. Min vän sitter fast i New York, islänningarna kämpar för att skydda djur, familj och hem från den svarta askan, den redan krisdrabbade världsekonomin haltar, donerade organ kan inte komma fram till sina nya kroppar, läkemedlen riskerar att ta slut och ett par har fastnat i Madrid och ser nu sin dröm om att bli föräldrar gå i spillror.

Fram tills idag har jag inte drabbats personligt av kaoset som följt efter Eyjafjallajökulls utbrott. Jag trodde aldrig att det skulle påverka mig. Men idag när jag stod i mataffären och skulle plocka ihop ingredienserna till min favoritsallad upptäckte jag vilka förfärliga konsekvenser naturkatastrofen på Island har fått. Där i hyllan med de mer exotiska frukterna gapade det tomt. Jag trodde inte att det var sant. I min kundkorg låg redan salladskålet och apelsinerna och längtade efter den sista ingrediensen – GRANATÄPPLET

Jag stod förlamad och stirrade på den tomma platsen. Jag erinrade mig att frukten brukade ha ursprungsland USA och sakta gick det upp för mig att vulkanutbrottet nu påverkat mig på ett djupt personligt plan. Jag har drabbats, det är ett faktum.

Vi känner oss kränkta.

Kvalfinal i Poetry Slam

Igår var det, efter tre deltävlingar, äntligen dax för finalen! Ur det starka startfältet på nio poeter skulle de fyra guldkornen vaskas fram för att tillsammans bilda Malmös lag till SM i Poetry Slam i Uppsala i maj.

Kvällen startade med ett smakprov på performanceteatergruppen Ont som på ett humoristiskt och (som vanligt när det gäller dessa båda herrar) helt galet sätt visade vad som inte är tillåtet i Poetry Slam. Även om jag sett denna sketch tidigare så vek jag mig av skratt när Niklas reciterade kända poeters verk medan Per gjorde allt vad han kunde för att störa honom på sätt som blev mer och mer brutala, från en tvättnypa i läppen till försök till kvävning med en påse. Det de ville visa var att i Poetry Slam måste man läsa sitt eget material, man får inte använda rekvisita och man får inte hålla på längre än 3 minuter och 10 sekunder.

Efter en spännande tävling stod det till slut klart att Malmös lag i år består av

Lovisa Appelqvist

Josef Hoffert

Vilska Lindgren

Rijal Mbamba - kvällens vinnare

 vilket bådar gott för SM!

Tyvärr slogs Syster Yster ut, men hon hade lätt coolaste outfiten den här kvällen, specialdesignad av Aki Aki:

Blommorna för dagen